Det är nu ett par månader sedan vi var tvungna att säga farväl till Skade. Det var ett tungt beslut även om vi levt med vissheten en tid att den dagen närmade sig.
I dagarna skulle Skade fyllt 13 år. Så blev det dock inte. Men vi passar istället på att minnas henne lite extra. Skade var en stor, härlig personlighet som har satt djupa avtryck i våra hjärtan. Minnena av henne är många och vi vill bevara dem väl. Här är några fina minnen från vår tid med Skade:
Skade kom till oss när hon var 2,5 år för att träna en säsong tillsammans med våra vovvar. Det var inget nytt för Skade att komma hit. Hon hade varit på många besök här tidigare tillsammans med husse, matte och deras vovvar. Så Skade kände oss, platsen och våra vovvar. Skade blev också direkt en i flocken.
Skade var ett härligt tillskott i spannet. Hon var snabb, stark och uthållig och hon blev fort en given kandidat i tävlingsspannet. Skade kom också att stanna hos oss efter första året. Hon hade verkligen blivit en i flocken och vi var väldigt glada och tacksamma att hon kunde få vara kvar. Här på bilden är Skade med hela gänget under några träningsveckor i Drevdagen.
Skade (Arktisk Storm Skade) föddes som en av nio valpar. Mamma hette Arktisk Storm Diva och pappa Sverre av Vargevass. Flera av valparna gick på export så förutom fem syskon i Norden så hade Skade syskon i Estland, Holland och USA. Många av syskonen har, precis som Skade, fått egna valpar så det finns gott om släktingar över världen.
När Skade flyttade till David och Mia blev hon bästis med Seven. Seven kom från vår första kull och både hon och Skade är födda 2010 så det var förstås kul med en jämnårig bästis <3. Foto: David Erman.
När Boogie kom till oss som valp 2013 blev han snabbt Skades favoritkompis. Hon busade jämnt med honom. Ibland så pass att Boogie fick gå undan för Skade var en lite rufflig lekkompis. Det fick Skades son Solo senare också erfara. Men bandet mellan Skade och Boogie blev starkt trots ruffligheterna :-).
Skade kom att bli en klippa i spannet. Hon var snabb, stark, uthållig och fokuserad. Skade kunde gå på alla positioner men oftast gick hon i point. Hon gick i led några gånger och var en bra fartdrivare men däremot var riktning inte Skades styrka :-). Vid ett tävlingstillfälle blev matte ståendes vid ett Y-kors med Skade och Tasha i led. Vi skulle vänster men det tyckte inte Skade. Hon ville till höger. Tasha (som gick till höger i spannet) försökte putta Skade i rätt riktning men det gick inte. Till slut hoppade Tasha över ryggen på Skade och med ett bestämt ryck drog hon så spannet åt rätt håll. Då följde Skade glatt med :-).
Skade i point tillsammans med Tasha på Polardistans 160/VM 2017.
Skade har varit en underbar mamma vid två tillfällen – 2016 och 2020. Hon har fått tre härliga valpar. Det hade gärna fått bli några till om ni frågor oss men Skade tyckte uppenbarligen det räckte så här :-). I första kullen kom Solo (på bild här med sin mamma). Pappa till Solo är Ylajärvis SM Fram. Det blev ett tajt band mellan mor och son. Ett band som har hållit i sig under de sju åren de fick tillsammans.
Skade var en lite speciell mamma. Hon var alltid väldigt omhändertagande och mån om sina små. Hon blev också en fin lekkompis. Däremot kunde Skade bli rätt rufflig i leken med sina telningar. Alla tre, men framför allt Solo, har fått tåla en hel del i leken med mamma :-).
Skades idé om god uppfostran…..!
Skades andra kull fick hon på våren 2020. Den kullen var speciell på flera sätt. Både Skade och pappan till valparna – Snowstreams Inachos Io – var lite till åren men turligt nog mötte det inga hinder <3. Och så var det valpningen …. där Lillio kom först och därefter inget mer. Allt verkade vara lugnt och över med henne. Men så 23 timmar senare kom värkarna igång igen och så kom Khione (eller Bonus som vi först kallade henne :-)). Det var stor glädje.
Även den här gången var Skade en fantastisk mamma. Väldigt tålig med sina små <3. Hon var inte riktigt lika burdus mot Lillio o Khione som hon varit mot Solo.
En rolig sak med Skade var att det hände saker kring henne. Oväntade saker. Skade har t ex kommit lös ett par gånger bl a i Drevdagen när hon lyckades nästla sig ur en sele i samband med att vi båda kört fast slädarna i djupsnön. Kvick som vessla satte Skade av längs skoterspåret som vi egentligen skulle befunnit oss på ….. och hon var snabbt över en kulle och borta. Vår oro var stor. En hund ensam i okänd terräng. Det är inte något man önskar…. Vi slet som sjutton för att få ordning på slädar och hundar för att jaga efter henne men innan vi kommit så långt dök en glad Skade upp och ville återförenas med spannen <3.
I flocken har Skade alltid varit delaktig. Hon busade gärna men hon var också en mästare i att heja på andra i buset. Med åren blev dock även hon lite stillsammare men hon slutade aldrig helt med leken.
Skade var också en av de få av våra vovvar som gillade att bada. Hon både simmade och hoppade gärna. Solo och Khione tycker också om vatten men de har inte riktigt ärvt Skades förkärlek för det blöta <3.
Som de flesta av våra vovvar var Skade förtjust i godis. Här står hon längst bak med Matic och väntar på utdelning. Under de sista veckorna var Skade inne med oss mer än hon varit tidigare. Det blev förstås en hel del extra mumsigheter. Skade tyckte det var toppen och hon kom dessutom på att om man påkallade vår uppmärksamhet så kunde man få ytterligare en godisbit. Kloka Skade :-).
Skade har förstås varit en hel del på utställning. Hon skötte sig oftast väldigt bra. Skade var den där lättsamma typen av hund som lika gärna sprang i ringen med någon annan än matte. Ibland tror jag t o m att hon tyckte det var lite roligare! Här är det dock matte och Skade som kutar runt som tvåa i ordningen.
Det var ett återkommande mjukdelssarkom på överarmen som ändade Skades liv. Sarkomet (grad 1) satt så illa till att en ny operation inte skulle kunna hjälpa henne utan kanske snarare påskynda slutet. Skades fick en fin sista tid i flocken. Under det halvåret kunde hon pyssla på som vanligt så när som på att hon inte kunde vara med i spannet eftersom selen skavde. I stället hängde Skade med våra andra vovvar på promenad och var nöjd med det.
Skade lämnade flocken en februaridag 2023. Hon är så saknad! Samtidigt är vi förstås så glada och tacksamma över att fått dela våra liv med denna underbara tjej och fått uppleva så mycket tillsammans med henne <3. Tack för allt vår fina vän.
